chat email plant phone magnifying-glass shopping-bag facebook-with-circle instagram-with-circle linkedin-with-circle twitter-with-circle arrow-bold-down arrow-long-down arrow-long-up arrow-cart icon-arrow-right icon-eye icon-idea icon-image icon-tag icon-time icon-design icon-christmas-tree icon-sign-in icon-sign-out icon-heart icon-handshake icon-upload icon-phone-2 icon-people icon-shipped icon-business icon-adapt icon-team icon-circular icon-check
Varukorg
0,00 kr

Du har inga varor i din varukorg.

Summa
0,00 kr
moms

Inlägg i kategorin "Tryckskola"

Tryckkonsten har kommit lång väg från Gutenbergs tryckpress. Numer kan i stort vem som helst skriva ut dokument på ett stort antal material. Men när vi tänker på utskrifter så är det oftast papper, böcker, planscher och liknande pappersmaterial som dyker upp i tankarna. Men något som på senare tid blivit enormt populärt är att trycka på textiler. Tack vare samtida lösningar kan man numera trycka i stort sett allt ifrån högupplösta bilder till enklare texter på diverse olika textilmaterial.

Nu för tiden behöver man inte heller beställa enorma upplagor för att det ska vara prisvärt att trycka på textiler. Resurseffektivisering och tekniska framsteg har gjort denna sorts tryck tillgängliga för konsumenter och slutkunder utan att det behöver bli särskilt kostsamt.

Hur får man bra tryck på textil?

Precis som med övrigt tryck så är det avgörande att man ser till att ha tillräckligt högupplöst material. Detta är helt klart nyckeln till framgång. Därefter så bör man se till att välja en textilprodukt som motsvarar det som ens primära målgrupp efterfrågar. Detta kräver att man helt enkelt känner sina befintliga och framtida kunder. Oavsett om man i slutänden kommer fram till att man vill trycka på sängkläder eller smidiga bärkassar, så kommer den extra tid man spenderat på att efterforska sin målgrupps önskemål verkligen att löna sig.

Ofta så finns det tillgång på färdiga mallar för textiltryck, och då är det bara att ladda ned mallen för den produkt man vill förse med tryck och sedan infoga sin egen bild, logotyp, text eller övrigt tryck. Så länge man använder sig av en högupplöst bild så kan man vara säker på att trycket blir bra.

Vilken tryckteknik är bäst?

Dessa dagar har man ibland att välja mellan ett stort antal trycktekniker. Då alla har sina för- och nackdelar så kan det vara bra att ha vissa saker att förhålla sig till. Vilken av de olika metoderna man väljer beror helt och hållet på egna preferenser och material.

Vattenbaserat tryck, eller så kallat Ink Jet-tryck, har blivit populärt för att det anses erbjuda väldigt mjuka färger och har blivit ett givet val när det kommer till tryck på kläder. Vill man trycka något i ljusa färger är det ett bra val då tekniken verkligen framhäver denna sorts nyanser.

Screentryck, ibland även kallat plastisol, är en av de mest vanligt förekommande metoderna för att trycka på textiler. Den kännetecknas av bra matchning av färger, vilket gör den väl lämpad för grafiskt intensiva tryck så som logotyper. Bland olika tekniker för textiltryck så är detta helt klart den allra mest använda och anses ofta vara något utav textiltryckets förfader.

Sublimeringstryck har blivit populärt först på senare tid och används främst på material som är helt eller delvis syntetiska. Vet man att produkten består av polyester är detta en prisvärd tryckteknik som ger ett hållbart och tåligt resultat. Denna sorts tryck är kända för att kunna stå emot ett i det närmaste oändligt antal tvättar, samtidigt som det bjuder på unikt högt andningsförmåga.

Visas i Tryckskola av Colourpicture

Begreppet typografi är nästan lika gammalt som den västerländska historien. Det åsyftar både att kommunicera via ett tryckt medium, och att framställa en grafisk presentation i tryck. I dessa svepande definitioner så gömmer sig däremot ett stort antal koncept. Däribland typsnitt och positionering av text och grafik i förhållande till tryckytan.

Men vad är det som avgör huruvida en layout är bra och passande? Det hela skiljer sig lite från situation till situation, beroende på huruvida man sysslar med webbaserade publicering eller tryckt material. Men värt att hålla i åtanke är att det med tiden utvecklats en hel del de facto-standarder kring vad som fungerar.

Typsnitt avgör läslighet och sätter ton

Ända sedan Johannes Gutenberg uppfann tryckpressen har ett enhetligt typsnitt varit avgörande för en bra läsupplevelse. Men den moderna tiden ställer ett antal unika krav på fonter och typsnitt då man inte alltid kan vara säker på hur materialet kommer att publiceras. Men kanske mest avgörande är valet mellan serif och sans-serif. Serif-fonter är absolut mest vanligt förekommande när det kommer till tryckt material. Anledningen är att serifferna ger en känsla av bredd och enhetlighet. Men vad är då en seriff? Seriffer är en sorts tvärsnitt som markerar avslutet på bokstäverna. Därför faller det naturligt att sans-serif avser fonter som saknar dessa tvärsnitt. Dessa möjliggör avsevärt mycket mer tätare text, och är även mer raka och konkreta i sin framtoning, vilket gör dem lämpade för moderna skärmar.

Vilken text bör man välja?

Även om valet mellan serif och sans-serif är avgörande så är det allt ifrån det enda som man behöver ta ställning till. Ett välja rätt font-familj kan ha minst lika stor inverkan på ens projekt som övriga val. Vad dessa åsyftar är däremot helt enkelt själva utseendet på texten. Något av det värsta man kan göra är därför att kombinera olika fonter, då detta inte sällan bidrar till förvirrande framställningar. Se därför till att välja en font som på ett bra sätt representerar det som du vill framställa.

Så efter man bestämt sig huruvida man vill ha serif eller sans-serif så är det en bra idé att rota bland font-familjer för att hitta något som är väl lämpat för det man vill förmedla. På grund av det stora utbudet är det svårt att generalisera över vad som passar bäst. Men får helt enkelt gå efter eget tycke.

Hur bör man positionera och strukturera texten?

När man väl valt rätt typsnitt så är det hög tid att fundera över hur man bäst strukturerar det man vill förmedla. Att som författare fördela texten i paragrafer är givet, för att uppmuntra läslighet. Men saker så som radavstånd och marginaler kan även vara viktigt att hålla i åtanke för att säkerställa att texten passar bra ihop med det medium den kommer att framställas på.

Därför bör man alltid beakta hela kedjan. Från typsnitt till själva publiceringen. Genom att göra detta så är man garanterad ett resultat som är avsevärt mycket bättre. Inte bara blir texten enklare att läsa, utan den får även större genomslagskraft då mottagarna inte behöver anstränga sig för att ta emot budskapet.

Visas i Tryckskola av Colourpicture


Det är knappast en hemlighet att mycket har hänt i datorvärlden på väldigt kort tid. Inte bara har antalet olika sorts datorer på marknaden ökad, och mängden mjukvarulösningar och filformat. Då samtliga format har sina egna för- och nackdelar kan det vara svårt att navigera i djungeln. Men här ska vi titta närmare på några av de mest användbara och vanligast förekommande formaten.

Portable document format (PDF)

När Adobe 1993 lanserade PDF-formatet var det få som kunde tro att det skulle få det enorma genomslag som det faktiskt har haft. Vad som kännetecknar detta format är att det bjuder på en standardiserad framställning oavsett mjukvara, hårdvara och operativsystem. Ambitionen var att lansera ett format som både var skalbart och användbart oavsett det egna systemets förutsättningar.

Photoshop document file (PSD)

Precis som PDF så lanserade Adobe PSD som en sorts universellt format med all relevant information. Men detta format var främst tänkt att användas i samband med deras egen mjukvara Photoshop. Och även om ett stort antal program på senare tid har kommit att kunna visa PSD-filer så är det främst deras eget program som stödjer alla dess funktioner. Med hjälp av PSD så kan man separera en bild i olika lager och även dokumentera alla ändringar. Ett användbar format som tyvärr i stor utsträckning kräver att man har Photoshop.

Joint Photographic Expert Group (JPG)

Detta filformat är ett av de allra vanligast förekommande och är numera något utav en defacto standard när det kommer till komprimerade och lätthanterliga bilder. Ofta används JPG när det kommer till att publicera bilder på webben, men har även blivit vanligt förekommande i övriga publiceringssammanhang. Det som kännetecknar detta format är att det komprimerar bilderna, vilket minskar kvaliteten på bilderna men sparar utrymme. Just möjligheten att få förhållandevis små bildfiler har gjort JPG till ett av de allra mest populära formaten. Vid sidan av PNG är det nog det mest standardiserade bildformatet som är tillgängligt.

Portable network graphics (PNG)

Vid sidan av JPG är PNG förmodligen ett Internets mest välanvända filformat på internet. Vad som kännetecknar PNG är att det klarar ett stort antal färger och kan presentera grafik i väldigt hög upplösning.

Graphics interchange format (GIF)

Detta filformat har på senare tid fått något utav ett uppsving. Talande för det är att det möjliggör enklare animationer med en förhållandevis hög grad av kompression som bjuder på en ganska smidig filstorlek.

Scalable vector graphics (SVG)

Detta förhållandevis moderna filformat har kommit att bli en informell standard när det vektorgrafik. En stor fördel med formatet är att det kan hantera samtliga upplösningar. Därför är det ett populärt format på såväl webben som när det kommer till publicering. Tack vare en skalbar struktur och lätthanterligare filer är detta ett av de allra mest populära formaten.

Adobe Illustrator (AI)

Detta är ett av Adobes egna format och kännetecknas av vektorer. Därmed har formatet ingen fast storlek utan kan skalas utifrån individuella behov. Därför har det blivit enormt populärt när det kommer till publikationer. Eftersom det bygger på linjer, snarare än pixlar, är det enkelt för mjukvara att matematiskt skal bilderna till den storlek som behövs.

 

Visas i Tryckskola av Colourpicture

pantone

Vilket färgformat ska man använda och vad är skillnaden? 

En värld av färger - CMYK, RGB och Pantone

Grönt är skönt men du kan inte vara säker på att just din grön kommer att se likadan ut för alla. Människor upplever färger olika och ännu mer komplicerat blir det när det gäller de olika system för färgåtergivning som finns. Detta kan gälla hur färger återges i digitalt format på monitors, tv-apparater, datorskärmar eller mobiltelefoner. Än viktigare blir det för den som behöver skanna eller trycka material. Att jobba hårt med att få färgerna precis rätt i en logga för att sedan skicka den till sitt tryckeri och få tillbaka en en produktkatalog med en logga vars färger skiljer sig kraftigt från hur de såg ut när man designade den är ingen höjdare.

Orsaken till att färger kan se olika ut beroende på vilken plattform de återges är att det finns olika typer av färgformat. Läs vidare för att få en kort genomgång av de vanligaste färgformaten, vart de används och vad som skiljer dem åt.

CMYK

CMYK-färg används inom de flesta typer av traditionellt tryck som till exempel tidningar, reklamaffischer m.m. CMYK är en förkortning på de fyra färger som används Cyan, Magenta, Yellow och Key(svart). Genom att trycka färgpunkter bestående av dessa fyra färger kan man sedan åstadkomma alla andra färger och nyanser. CMYK kallas för en subtraktiv tryckmetod, det innebär att ju större mellanrum man har mellan färgpunkterna desto ljusare blir färgerna och ju större och tätare de är desto mörkare blir dem. Dessa färgpunkter kallas för raster och man kan i tryck med lägre upplösning som till exempel är vanligt i dagstidningar urskilja rastret med blotta ögat.

RGB

I RGB-färg är det istället färgerna röd, grön och blå som används. RGB används på de flesta skärmar så som datormonitorer eller moderna tv-apparater. I en skärm av LED-typ bildas färgerna av lysdioder grupperade i dessa tre färger. RGB är till skillnad från CMYK en additiv typ av färgåtergivning. Ju starkare dioderna lyser desto klarare färger ser man. RGB kan på detta sätt generera mycket skarpare färger än vad CMYK kan. Detta är givetvis en styrka men problem kan uppstå då de bilder och designer man skapat på en dataskärm inte nödvändigtvis får samma klara färger när de går till tryck.

För större företag är en grafisk profilmanual ett viktigt dokument. De kan vara väldigt många som arbetar med grafiskt material och det är viktigt att detta alltid håller en jämn nivå för att ge ett proffsigt och förtroendeingivande intryck.

Pantone

Det kan dock vara ännu mer komplicerat än så. Efter att ha designat sin bild i RGB-miljö måste man först konvertera sin sköna gröna färg till CMYK-färg innan man skickar den till tryck. Trycket kan sedan se annorlunda ut beroende på tryckeriet då de har olika färgprofiler på sin tryckeriutrustning. Hur ska man lösa detta problem? Hur ska man kunna arbeta med sin design i en miljö som använder RGB-färger och kunna lita på att man kan få dessa korrekt återgivna i CMYK-tryck? Det är här så kallade pantone-standarder kommer in. Pantone är en standard för färgåtergivning som utvecklades under 1950-talet och har befunnit sig i ständig utveckling sedan dess. Olika färgnyanser får i pantone ett nummer och om man ser till att i sin designmiljö använda sig av pantone-färger kan man vara säker på att kunna få samma färg även när designen går till tryck. Färgkoderna i Pantone kallas för Pantone Matching System(PMS). Ett tryckeri har färgkartor med alla alla nyanser och deras tillhörande PMS-koder vilket gör att de kan försäkra sig om att färgen blir helt rätt. Moderna Pantone standarder är till exempel Pantone GOE och Pantone+, dessa har utökats med ännu fler färgnyanser än den ursprungliga standarden.

Ytterligare komplikationer

Förvirringen tar inte slut där utan det finns ännu fler sätt att återge färger. Inom RGB finns det flera olika standarder som sRGB och Adobe-RGB. Det finns även flera olika profiler för konvertering till CMYK och tryckeriernas färgprofiler skiljer sig också åt. Det är därför Pantone har blivit ett måste att använda sig av när exakt färgåtergivning är kritisk. Inom till exempel bygg- och måleribranschen finns det även där andra standarder för färger bland annat RAL och NCS. Det är därför viktigt att man hör sig för ordentligt med sin leverantör om man till exempel ska låta sin logotyp målas av en målare.

Visas i Tryckskola av Colourpicture

Vad är en ICC-profil?

2016-05-16 10.06



Begreppet ICC-profil är numera vanligt förekommande i ett stort antal branscher. Språkligt sett så åsyftar det den information som krävs för att kunna avgöra huruvida något har en viss färgsättning. I praktiken används det för att få en enhetlig presentation, oavsett om en viss bild presenteras på en bildskärm, framställs i tryck eller bearbetas i en scanner. På så sätt möjliggörs att bilder bibehåller sin särprägel oavsett var, hur eller när bilden presenteras eller bearbetas.

Denna sorts standard kontrolleras av International Color Consortium (ICC) och det som kännetecknar profilen är att den instruerar en given enhet hur den ska bearbeta färgerna. Anledningen att denna profil har blivit populär är att den standardiserar färgprofiler i den utsträckning att man kan få samma framställning oavsett enhet och kontext.

Varför är ICC-profiler viktiga?

Ofta så hamnar man i situationen att man behöver anpassa inställningarna på sin färg, tryckpress eller mjukvara för att uppnå önskat resultat. Tack vare ICC-profiler så slipper man däremot omständliga inställningar, och kan direkt uppleva materialet precis på det sätt som upphovsmakaren hade tänkt. Fördelen med detta sorts profiler är att man på enklaste möjliga sätt kan säkerställa att ens eget material återproduceras på rätt sätt, och att de personer som arbetar med materialet förhåller sig till samma färgprofil.

En ICC-profil är därför enormt viktig för att kunna säkerställa att ens material har en färguppsättning som går att tolka på ett stort antal plattformar. Profilen går att skapa med en spektrofotometer eller särskild mjukvara, och säkerställer att som jobbar med filerna eller materialet kan se det precis som det ursprungligen var tänkt. En stor fördel är att dess profiler därefter kan används i de flesta olika program och hårdvaror för att på så sätt garantera att materialet uppfattas identiskt av olika användare. Helt enkelt ett bättre sätt att samarbeta.

 

Visas i Tryckskola av Colourpicture

Vi vill på ett enkelt sätt visa hur och vad som behövs för montering av banderoller. Därför har vi skapat en översikt som går att ladda hem.

Självklart går det bra med kantförstärkning och öljetter runtom!

Visas i Tryckskola av Colourpicture

Det finns mycket man bör hålla koll på när man håller på med print-design. Här följer några begrepp, program, ord m.m. som kan vara bra att känna till. 

Acrobat

Acrobat är en programvara utvecklad av Adobe som låter designers skapa, redigera och skriva ut filer i PDF.

Justering

Att justera anpassningen av texten i din layout kan dramatiskt förändra utseendet på hela din design. Experimentera med justeringen genom att flytta texten i olika riktningar och se vad som passar bäst rent visuellt.

Balans

Om det finns en sak som alla lyckade utskriftslayouter har gemensamt är det att de är bra balanserade. Balans innebär delvis hur man använder sig av tomma utrymmen och design för att få betraktaren att fokusera i huvudsak på en specifik sak i designen. Dålig balans innebär till exempel att man har för mycket tomrum på ena sidan av layouten medan den andra sidan är fullproppad med grafik. Försök balansera designen så att den väger lika tungt på bägge sidor.

Bindning

När du trycker din design kan den behöva vara bunden om dokumentet består av flera olika sidor. Det finns många alternativ för bindning av ett utskriftsdokument, som är anpassade efter den produkt som designen ska tryckas på (t.ex. pocketböcker, broschyrer, visitkort m.m.). Några av de olika bindningsmetoderna kallas; sadelhäftning, limbindning, linnetrådsbindning och Wire-O.

Bitmappsgrafik

Bitmappsgrafik består av ett antal små pixlar, men skiljer sig i formatet från andra pixelgrafiker som t.ex. vektorgrafik. Om man i efterhand ändrar storleken på bitmappsgrafik kan det resultera i förlust av kvalitet i form av synliga och fula pixlar. Se därför till att enbart använda bitmappsbilder med mycket hög kvalitet och upplösning om du tänker trycka det på något material.

Detta är bara några få av alla ord, begrepp och program som man bör ha koll på som grafisk designer, så om du vill lära dig mer behöver du bara hålla utkik efter nya inlägg här på vår sida.

Lycka till!

Visas i Tryckskola av Colourpicture